Advokat eller en jurist – vad är skillnaden?

Att vi vanliga medborgare ska förväntas kunna hela vår lagbok är att begära för mycket. Vi kan de grundläggande lagarna då dessa i stort dels ingår i det vi kallar för det sunda förnuftet och därtill så kan vi de lagar som vi fått lära oss av exempelvis våra föräldrar eller i skolan. Vi är, så att säga, och skrapar lite på ytan då det kommer till lagar, paragrafer och regler.

Händer det något – exempelvis där vi befinner oss i en svårlöst tvist – ja, då tar vi också hjälp från exempelvis en advokat eller en jurist. Här ska vi – innan vi fortsätter – säga att deras verksamhetsområden skiljer sig monumentalt också och att det således finns ett stort urval av olika exempelvis jurister inom affärsjuridik, inom familjerätt och inom brottmål. En jurist eller en advokat fördjupar sig inom sin specifika gren och inom sitt område och blir inom detta expert – inom de andra så är denne inte fullt lika påläst (även om han förmodligen kan betydligt mer än folk i gemen).

Vi har hela tiden skrivit advokat ELLER jurist här och det har vi gjort av en anledning. Många buntar nämligen felaktigt ihop dessa och tar för givet att det handlar om exakt samma sak. En del tror dessutom att exempelvis en advokat enbart jobbar inom brottmål medan en jurist mer är inriktad på exempelvis affärs- eller familjerätt. Så är inte fallet – det finns en skillnad; men den ligger inte i områden eller inom vilka specifika grenar det handlar om. Vi tänkte förklara denna skillnad och vi gör det genom att rada upp båda dessa yrken och gå igenom vad som krävs för att få kalla sig för respektive sådant:

Advokat: advokat är en skyddad titel och det innebär att det är straffbart för dig och mig att kalla oss för det. för att få kalla sig advokat så krävs det att man först och främst genomfört en juridisk utbildning på cirka fem år och därefter att man tagit en jur.kand examen på universitet. Inte ens då är man kvalificerad att kalla sig för advokat. Nej, vidare så krävs det minst tre år kvalificerad juridisk verksamhet också. Antingen som anställd (biträdande jurist) på en juridisk byrå eller vid egen juridisk byrå.

Så – då är du väl slutligen äntligen advokat; du har gjort – minst – åtta år och torde väl vara mer än kvalificerad? Nej, utöver denna gedigna utbildning och praktiska introduktion i yrket så behöver du dessutom avlägga en muntlig eximenation och i och med denna ta din advokatexamen. Det är en fråga för Advokatsamfundet och utöver allt detta så kommer samfundet i fråga även att se att du har ordnad ekonomi, är redbar i övrigt samt att du på alla sätt är lämplig för advokatyrket. En lång väg således – men för oss ”vanliga” medborgare så är det naturligtvis att anse som en ren kvalitetsstämpel att någon har rätt att kalla sig advokat.  Vetskapen om att en advokat har alla dessa fjädrar i sin hatt gör att den man anlitar verkligen har, så att säga, kött på benen.

Som en sista sak ska vi även tillägga att en advokat inte kan slå sig till ro så fort denne blivit invald i Advokatsamfundet. Nej, årligen så krävs det att 18 timmar vigs åt vidareutbildning .

Jurist: titeln jurist däremot, den är inte skyddad i lag och faktiskt så är det så att vem som helst kan kalla sig för jurist. Vanligast dock; det är att en person avlagt jur.kand examen och därefter erbjuder sina tjänster – men rent konkret så kan alltså Olle Olsson eller Sven Svensson, oavsett utbildning, starta en juristbyrå och erbjuda dig guidning och juridisk rådgivning. Naturligtvis så är de flesta jurister dock utbildade och kompetenta och det handlar i stort om de som, av något skäl, ännu inte vunnit rätten att kalla sig advokat. Något som per se inte behöver vara ett ändamål i sig.