Ökat intresse för brott och straff i medierna

Vi ser ett klart ökat intresse för brott och straff i våra medier. Allt fler tidningar och massmedier rapporterar om kriminella handlingar och om kriminella. Allt sådant som gick under begreppet kvällstidningsblaskor. Vi har ju inga kvällstidningar längre, i den bemärkelsen att de ges ut på kvällarna. Utgivningarna har alltmer tidigarelagts. För trettio år sedan kom de ut klockan 15 på eftermiddagarna, och innan det gavs de ut klockan 17, därav namnet kvällstidningar. Numera ges de ut samma tid som andra dagstidningar ges ut.  Men innehållet och nyhetsvärderingarna går i samma anda; man fokuserar på nyheter som skapar stora och feta rubriker då man fortfarande säljer lösnummer, liksom tidigare. Detta sätt att skapa rubriker av nyheter som skapar intresse och nyfikenhet har spillt över på dagstidningarnas nyhetsvärderingar. Allt fler seriösa dagstidningar har egentligen samma rapportering av kriminaliteten som de forna kvällstidningarna. Därav ser vi en ökad bevakning av brott och straff. 

Alltmer av rättegångar i medierna

Numera ser vi också ett ökat programutbud av juridiska konflikter som leder till så kallade domstolar. Särskilt gäller det i USA, som gör televisionsprogram av civila tvister och där domarna på kort tid ger ett domslut. I Sverige har vissa juridiska konflikter slagit igenom nyhetsutbudet. För  tio år sedan slog Stieg Larssons död ner som en bomb. Precis då hans Millennietrilogi slog igenom och bringade in mångmiljonbelopp, blev hans sedan 20 år tillbaka sambo arvslös. Det, trots att de hade bott ihop i mer än tjugo år tillbaka. Eftersom han inte hade testamenterat sin egendom till henne, gick arvet till hans pappa och bror som han knappt hade haft någon kontakt med under tiden han levde. Så ser familjejuridiken ut. Vi ser att sambor inte ärver varandra om man inte så testamenterar. Endast bröstarvingar ärver. Till bröstarvingar hör barn, föräldrar och finns inga sådana, går de till syskon. I Stieg Larssons fall fanns inga barn. Hade han och hans sambor haft det, hade de fått hela miljonarvet.

Vad kan vi lära oss?

Vad kan vi lära av denna rätt så tragiska historia? Vi kanske behöver lära oss mer om familjejuridiken – dit arvsrätt hör. Med tanke på den rättsosäkerhet borde fler sambor gifta sig. Det underlättar nämligen inte bara i frågor som rör arv, utan även i de fall samboparet bestämmer sig för att skiljas. Vid en skilsmässa kan samboparet endast dela det som de har köpt gemensamt och specifikt till det gemensamma boendet. Skulle en tvist uppstå är det så lagen ser ut. Även om man har gemensamma barn, har alltså den andra förälderna inte rätt till hälften av det forna samboparets egendom. Gifta par har endast rätt till det som lagen kallar giftorätten. Det innebär att även om paret är gifta kan man behålla sådant som man anser att man ägde ensam under tiden som gift.

Barn har alltid rätt att ärva

Inget barn kan göras arvlösa i Sverige, på den punkten har lagen förändrats. Den rätten går före sambors och gifta makars rätt till arvet. Därför kan särkullbarn alltid ärva sin döda förälder, och har alltid rätt till det som lagen kallar laglotten, som gör att de alltid har rätt att ärva sina föräldrar oavsett om föräldern varit sambo eller gift. Läs mer om juridisk arvsrätt här: arvsrätt.nu.

6 Feb 2018